Pappas egna hjärtegull...
Ägnar en stund åt min älskade dotter en speciell pärla bland obetydliga pärlor ett rosa moln bland dom svarta åskmolnen. Hon kom in i vårt liv som ett kärlekstecken för 12 år sedan. Idag är hon 12 år äldre plus 1 år extra, simsalabim så blev hipp happ tonårsdottern med rätt att terrorisera farsan. Fast hon gör det med glimten i ögat. Hon är mångt och mycket en direkt kopia av mig. Samma humor samma ironiska underton.
En icke optimal stridis som förblev pojke...
En dag i Mars -79 blev jag inkallad till militärtjänstgöring i Kristinehamn på 9 månader. På den tiden var det allmän värnplikt. En lekstuga enligt den kvinnliga befolkningen. Det sägs att det gjorde pojkar till män? Okej, men det är inte hela sanningen långt därifrån? Personligen så var jag fortfarande pojke när jag muckade fast typ 9 månader äldre. Men på sätt och vis blev det en kul och unik upplevelse. Idag finns det bara elitsoldater. Bilden är från Picasso statyn i Kristinehamn.
En underbar dag en sommar när det begav sig, ett enkel lass jordgubbsglass på en antik tallrik i ett melankoliskt solgass i bersån hemmavid. Kan det bli så mycket bättre än så här? Hennes älsklings gosedjur har glömt namnet fanns alltid med på borden, oavsett vad vi tyckte tänkte eller så? Den skulle bara var där pronto.
En ängels skira andetag...
Men även underbara dagar har sitt obönhörliga slut. Ett sånt slut var just den här dagen. En dag med aktiviteter staplade som solvarma smultron på ett grässtrå. Så mycket spring det fanns i dom små benen trodde man inte, men nån stans finns det ett stopp där motoriken vill vila för att ladda upp sig inför morgondagen.
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar