När paradiset, störs av glada talgoxar!

Upplever, hittills en oförskämd bra dag. I mitt paradis. Dessutom, med en underbar dag. Som grädden, på moset. Vad mer, kan man begära? Det där lugnet, som jag förr pratade om. Existerar fortfarande. Endast talgoxen, kvittrande. Stör vackert, den totala helheten. Enligt min, enkla filosofi. Så behöver människan, ibland lugn och ro. Vilket kanske, inte är alla förunnat? I min värld, är sådant viktigt. Faktisk, en av grundpelarna. Och en, viktig förutsättning. För ett fortsatt, bra välbefinnande. Den där shl matchen, som jag trodde. Skulle gå käpprätt åt hel...Går ju faktiskt, rätt bra med mina ögon sätt.